September 9, 2009

Tid är relativt. När man våndas över att gå till jobbet går tiden jättesnabbt. När man däremot väl står på jobbet, trött och jävlig klockan ett på natten och har gjort precis allting som går att göra innan klockan fyra och det enda man har att roa sig med är att betrakta en narkomans tappra försök att plocka lösgodis, som ständigt avbryts av att han “somnar till”. Då går tiden mycket, mycket långsamt.

Comments (View)
blog comments powered by Disqus